Då var första perioden av terminen klar.
Vi har kommit långt. ALLA har gjort kliv framåt. På olika sätt och olika stora, men ALLA har gjort kliv framåt. Jag är stolt. Riktigt stolt. Det värmer att se utvecklingen eleverna gör och jag är oerhört stolt över att få vara en del av den.
Målen den här terminen är att jobba vidare med tryggheten och vidareutveckling av ett språkutvecklande arbetssätt. Vi ska tillsammans kunna se att det går framåt. Information, samtal, mallar och stödstrukturer tillsammans med mycket positiv feed back är framgångsrikt. Jag ser det tydligt. Eleverna ser det tydligt. Det märks på resultaten!
Vi har också blivit med paddor den här terminen och det är verkligen ett lyft! Personligen skyndar jag långsamt och väljer med omsorg hur och när vi ska använda dem och jag ser många fördelar med det. Gillar också hur eleverna visar och kommer med smarta lösningar på saker jag inte har fått kläm på än. De gör det utan att mästra eller på något sätt verka överlägsna. De gör det för att de kan och vill visa. Jag låter dem gärna. Kommer med motfrågor, problematiserar och utmanar. Vi hittar en gemensam lösning. Målet vi har haft i ämnesgruppen är att paddan ska finnas med i varje arbetsområde och på ett sätt som gynnar både inlärningen och den formativa bedömningen. Känns bra att vara på G!
Eleverna börjar bli riktiga tonåringar. Det märks. Den typiska tröttenheten och samtidigt det brinnande engagemanget. Det är bara att hänga med. Det är okej att vara trött, men vi måste hitta engagemanget. En viktig nyckel. Inte fastna i tröttheten! Se bakom den. Där bakom finns något viktigt.
Frågor. Jag ställer mycket frågor till eleverna. Jag vill veta. Jag vill förstå. Om jag ska nå fram måste jag ställa frågor så att jag förstår premisserna. När jag har svar så prövar jag. Många gånger och på olika sätt. Ibland når jag fram och ibland måste jag ställa fler frågor och pröva om. Jag sätter mig själv åt sidan och eleven i fokus och jag vägrar ge upp letandet efter svaren. Jag tror verkligen att svaren finns hos eleven själv.
Nu är det höstvila. Eleverna har förtjänat den. Jag hoppas att de vilar. Jag säger till dem att jag tycker att det är viktigt att de vilar. Efter lovet drar period 2 igång. Fullt ös fram till jul! Och jo...jag ler...jag ler många gånger före jul!
///Ida Lenneman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar