Vad är H-tid?

H-tid står för Handledningstid och det är något som vi jobbar med på Berzeliusskolan. Jag får ofta frågor om vad det egentligen är så här kommer en liten förklaring.

 

Tiden till H-tiden tas från elevens val, skolans val och från ämnena. Ämnena bestämmer själva hur mycket tid de vill skänka till H-tiden och det har varierat lite från år till år och mellan olika ämnen hur mycket tid man vill ge.

Tanken är att eleverna ska få möjlighet till fördjupning, repetition, förstärkning och handledning under de här passen. Eleverna ska själva planera och prioritera vad de vill jobba med och hur länge.

  På Berzeliusskolan har vi NO/Teknik-inriktning, Idrottsprofil, Ma/NO-Spets och vanliga klasser. Från och med hösten kommer vi att vara en nioparallellig 7-9-skola. Ja, vi är många!

  De vanliga klasserna har mest H-tid eftersom profil, inriktning och spets redan tar tid till sina inriktingar från elevens och skolans val till att jobba med själva inriktningen. De vanliga klasserna har i nuläget haft 330 minuter H-tid/vecka och de andra klasserna har 230 minuter H-tid/vecka.

Hur går planeringen till?

Hos oss har alla elever en planeringspärm. Där finns allmän information såsom telefonnummer och mailadresser, ett kalendarie, en veckoplanering, ämnesflikar för stenciler och häften, flik för resultat och rester och en flexrapport. (flex får jag berätta om en annan gång) Pärmen tas med på samtliga lektioner.

Alla elever får pedagogiska planeringar i ämnena. De kan variera lite beroende på ämne, men det som är gemensamt är att det står vad vi ska jobba med, hur länge, vad som ska göras och när saker ska vara klart. Det står vilka mål vi jobbar med och det står när och hur examinationen går till samt vilket material som ingår i arbetsområdet/kursen/perioden. Dessa pedagogiska planeringar är grunden för elevernas planering.

Veckan inleds eller avslutas med att eleverna planerar sin vecka/nästkommande vecka i pärmen.

Här tar vi upp frågor som:

Vad gör vi i de olika ämnena?

Är det något prov?

Läxor?

Vad ska jag göra på min H-tid?

Hur lång tid uppskattar jag att det tar att göra det jag måste?

Kan jag jobba ”före” i något?

Har jag något att ta igen?

Händer något schemabrytande?

Denna planering signeras sedan av mentor. Här ska tilläggas att hela upplägget måste ses som en process och ju yngre eleverna är desto mer styrning från mentor krävs. Att handleda och fråga och ”ha koll” är otroligt viktigt så att vi inte tappar bort elever. ”Jag är klar med allt” är inte så troligt... En annan bra sak med planeringen är att föräldrar kan se och följa sitt barns lärprocess.

Frågor som jag som mentor kan ställa när jag kollar av planeringarna:

Är det verkligen rimligt att du ska jobba med matte hela passet? Orkar du det? Har du inget annat du också måste prioritera? Är glosor något du tycker är viktig att prioritera här? Behöver du hjälp med det? Det här skulle ju vara klart förra veckan, hur kommer det sig att du gör det nu?  Vad bra att du hade planerat att göra dina engelskauppgifter regelbundet den här perioden för nu är du klar! Känner du att du själv har koll på vad som gäller? När ska du ta igen NO:n du missade förra veckan? Vi kan väl titta på det här ihop och lägga upp en plan som blir rimlig?

När allt är planerat är det bara att köra igång!

Eleverna kommer till H-tiden med det material som krävs utifrån planeringen och de jobbar enligt planering.

Lärarens roll blir annorlunda på H-tiden. Man blir handledare till sina elever. De jobbar med olika saker och en av de viktigaste sakerna de här passen är arbetsro! Ingen får störa sig själv eller någon annan.

  Läraren handleder och ansvarar för att eleverna kommer framåt och utnyttjar tiden väl. Det är inte en ”jag får göra som jag vill-tid”, utan det är viktig och riktigt lektionstid och det måste man vara tydlig med. En förutsättning för att det ska fungera är att rätt material är med in och det får man öva och viktiggöra.

  Som mentor får man här en fantastisk chans att bygga relation med sina elever. Samtalen man har med varje individ de här passen är ovärderliga. Vi jobbar med strategier och testar oss fram. Samtalen kallar vi för Mentorssamtal och vi har sådana samtal regelbundet. Ofta utgår vi från den utvärdering som eleverna gör varje vecka i sina pärmar. ”Jag är nöjd med...” och ”Nästa vecka ska jag förbättra...” Dessa samtal genererar en kommentar i pärmen. Kan vara både ris och ros...helst ros. Föräldrarna signerar pärmen varje vecka. I pärmen kan även ämneslärare skriva.

Målet med att jobba så här är att medvetandegöra eleverna. Vad passar dig? Hur ska du göra för att nå dit du vill? Vad vill du satsa på? Eleverna tränas också i att själva ta ansvar för skolarbetet och de lär sig att tänka långsiktigt och planera upp sitt arbete. De lär sig också att vi behöver jobba med olika saker på olika sätt och de lär sig samarbete. De lär sig att hålla deadline, de lär sig att ta med rätt material och hålla ordning på sina saker och de lär sig att lära. Observera att jag skriver att "de lär sig"....återigen, det är en process på tre år. De KAN inte direkt och de behöver olika mycket stöd och olika länge.

  Min erfarenhet är att eleverna uppskattar att de fått jobba så här. De känner sig rustade för gymnasiet. De kan ta ansvar! De känner sig själva!

Finns det nackdelar med att jobba så här? Vad tror du?

                                                                                                             ///Ida