Vilka är vi?

Vi är två lärare på Berzeliusskolans högstadium i Linköping som har bestämt oss för att arbeta för att förändra och förbättra vår pedagogik och vårt arbetssätt. Detta gör vi främst genom att samarbeta kring eleverna och i våra ämnen. Vi försöker se beröringspunkter i ämnena och arbeta för att eleverna ska se större sammanhang i undervisningen. Här kan du läsa mer om oss och vårt arbete för att skapa bra förutsättningar för eleverna.

tisdag 15 april 2014

Ny läroplan - nytt arbetssätt. Sätt språket i fokus!

Jag har blivit förärad med ett uppdrag som förstelärare på Berzeliusskolan. Ett uppdrag som jag är både stolt och glad över att ha fått. Mitt uppdrag är att jobba med språkutveckling i olika ämnen, något jag tror är oerhört viktigt. Jag ska försöka förklara varför.

När vi läser LGR11, ser vi snabbt att det är en kursplan som ställer helt nya krav på våra elever. Det gör självklart, att vi också måste förändra vår undervisning. Från att tidigare i större utsträckning ha fokuserat på den rena kunskapen, ska man nu kunna använda sin kunskap genom att resonera, jämföra och analysera. Större fokus läggs då på språket, självklart.

Jag ser alldeles för många lärare som tänker att de kan jobba vidare på samma sätt som de gjort tidigare, och att det är eleverna som ska tänka nytt. Det är helt vansinnigt att tro att det ska fungera. Vi måste göra två saker: förklara för eleverna vilka krav läroplanen ställer på dem, och visa dem hur de når dit. För att göra det måste vi själva ha förståelse för det. Om inte vi vet hur eleverna ska nå kraven, hur ska vi då kunna förmedla det till dem? Och i förlängningen - hur i hela friden ska de någonsin kunna komma dit? För att hjälpa eleverna tror jag att vi måste arbeta med språket, klargöra bedömningen genom att ge exempel, använda elever som lärresurser till varandra. Helt enkelt, fokusera på vad eleven behöver. Utgå ifrån vad läroplanen säger och planera våra lektioner utifrån det. Inte tvärtom. Inte läsa in något som inte finns i läroplanen, inte köra på i gamla hjulspår. Då slutar det med uttråkade elever, trötta lärare och meningslösa lektioner. Dessutom uselt PISA-resultat även nästa gång, och elever som måste sitta på lovskola och sommarskola. Det är jobbigt att tänka nytt. Det är tufft att tvingas att se att det jag gjorde för tre år sedan förmodligen inte funkar längre. Innehållet är säkert ok, men arbetssättet är passé. Mina blygsamma förslag är som följer:

Språkutveckling 
Utforma ett ämnesmål och ett språkligt mål för lektionen. Koppla samman ämnesinnehållet med det som språkligt kommer krävas av eleven för att klara arbetsuppgiften. Om eleven ska skriva en labbrapport, lägg då tid på att visa hur en sådan ser ut. Visa på typiska språkliga drag, skriv en tillsammans, låt dem sedan skriva en i grupp. Därefter, och först då, kommer de kunna skriva en själva. Då med den de har gjort i klassen och i grupp som en mall. Ska de skriva en faktatext? Då måste du visa dem hur en sådan ser ut! Det vet de inte automatiskt. Jag har sett alldeles för många elevtexter som är reproduktioner av andra texter, där eleven tror att om man ändrar ordningen på orden i meningen, eller byter ett "och" emot ett "men", så är de hemma. Hur skriver man om ett innehåll så det blir "ens eget"? Och nu tänker säkert många: "Det är väl ändå svensklärarens uppgift". Nej, det är det inte. Det är ämneslärarens uppgift att lära eleven att skriva i de textgenrer som används i ämnet. Nedanstående punkter är i stor utsträckning grenar på det "språkutvecklingens träd".
Bedömning
Visa eleverna vad du bedömer. Hur gör man för att analysera i en text om religioner? Vilka ord är passande? Hur gör jag? Här föreslår jag att man gör ett schema med exempel att utgå ifrån. Detta kan de använda som utgångspunkt när de skriver till en början. Detta görs bäst tillsammans med eleverna. Jag har arbetat mycket med textexempel i svenska. Eleverna behöver få se hur olika texter bedöms, att då använda elevtexter är utmärkt. Se bara till att få tillåtelse av eleven.
Jag tror också på att utveckla tydliga matriser för olika arbetsområden. På det sättet kan eleverna se vad de behöver göra för att nå till den nivå där de vill vara. Sammankopplat med ovanstående textexempel blir detta ett ypperligt sätt att arbeta med bedömning. Jag tror också mycket på att använda eleverna som resurser i bedömningen. På det sättet lär de sig verkligen se vad som är viktigt i olika texter, och reflekterar över det. Detta kan de sedan knyta till sina egna arbeten.
Flippa
Ni som känner mig vet att jag är motståndare till läxor, eller rättare sagt, till läxor som inte skapar möjlighet till lärande. Istället för att ge läxor ("läs nu sidan 35-48 och svara på tio frågor") väljer jag istället att flippa lektioner. Att titta på en film eller en presentation innan lektionen för att starta tankearbetet är ett kraftfullt verktyg. Då slipper du ägna värdefull tid åt att gå igenom något som du lika gärna kan titta på innan du kommer till lektionen. Självklart kan man inte ta för givet att eleverna har förstått allt, men man kan tänka att man har startat tankeverksamhet och att förförståelsen är större.
Variation
Ovanstående punkt skapar möjlighet till variation. Att utgå ifrån något de tittat på tidigare ger dig möjlighet att låta eleverna slippa sitta i en hel lektion och lyssna. Detta är också intimt förknippat med språkutveckling. Att lyssna är viktigt, men att prata, diskutera och skriva måste du också få in under en lektion (oftast åtminstone). Jag har varit på många lektioner där eleverna inte yppar ett ord under hela passet, utan sitter tysta och lyssnar på läraren. Det skapar ingen lust till lärande, ingen vilja att lära sig mer. Hur länge orkar du själv sitta och lyssna på någon som föreläser? Försök göra lektionen rolig och omväxlande, det kommer du långt med.
Tekniska hjälpmedel 
Att använda sig av tekniska hjälpmedel i klassrummet är fantastiskt kul. Här kommer också många elever fram, som tidigare kanske inte har kunnat hävda sig. Vid många tillfällen har jag bevittnat hur elever lyser upp och plötsligt både kan och vill arbeta. Detta är ju deras vardag, varför ska vi inte använda oss av den kunskap de redan besitter och gå vidare därifrån? Jag använder t.ex. Socrative eller Mentimeter för att aktivera eleverna, se vad de har lärt sig. Här kan man även ta reda på deras förkunskaper.
Ordning och reda
Detta tråkiga, men ack så viktiga. Utan ordning och tydliga ramar kommer du inte kunna skapa trygghet och inlärningsklimat. Detta har jag haft förmånen att lära mig av den bäste (tack Ida). Utan ett positivt aktivt och lugnt klassrumsklimat kommer ovanstående punkter inte gå att genomföra.

Något som det pratas mycket om nu är kollegialt lärande. Här har man verkligen chansen att utvecklas. Du kan något, men någon annan kan en annan sak. Svälj stoltheten och försök lära dig av dina kollegor, det tjänar du på.

Peace // Malin


1 kommentar:

  1. Mr Pedro är helt otrolig. Han har varit så lyhörd, så tålmodig och ärlig och bara underbar på sitt jobb som långivare. Jag kommer att köpa alla framtida hus med honom om jag någonsin flyttar till DC. Han är bara den absolut bästa."
    Jag kommer att rekommendera alla här som letar efter ett lån att kontakta en låneansvarig Pedro på e-post... pedroloanss@gmail.com

    SvaraRadera