H-tid
står för Handledningstid och det är något som vi jobbar med på Berzeliusskolan.
Jag får ofta frågor om vad det egentligen är så här kommer en liten förklaring.
Tiden till H-tiden tas från elevens val, skolans val och från ämnena. Ämnena
bestämmer själva hur mycket tid de vill skänka till H-tiden och det har
varierat lite från år till år och mellan olika ämnen hur mycket tid man vill
ge.
Tanken
är att eleverna ska få möjlighet till fördjupning, repetition, förstärkning och
handledning under de här passen. Eleverna ska själva planera och prioritera vad
de vill jobba med och hur länge.
På
Berzeliusskolan har vi NO/Teknik-inriktning, Idrottsprofil, Ma/NO-Spets och
vanliga klasser. Från och med hösten kommer vi att vara en nioparallellig
7-9-skola. Ja, vi är många!
De vanliga klasserna har mest H-tid eftersom
profil, inriktning och spets redan tar tid till sina inriktingar från elevens
och skolans val till att jobba med själva inriktningen. De vanliga klasserna
har i nuläget haft 330 minuter H-tid/vecka och de andra klasserna har 230
minuter H-tid/vecka.
Hur går planeringen till?
Hos
oss har alla elever en planeringspärm. Där finns allmän information såsom telefonnummer och mailadresser, ett
kalendarie, en veckoplanering, ämnesflikar för stenciler och häften, flik för
resultat och rester och en flexrapport. (flex får jag berätta om en annan gång)
Pärmen tas med på samtliga lektioner.
Alla
elever får pedagogiska planeringar i ämnena. De kan variera lite beroende på
ämne, men det som är gemensamt är att det står vad vi ska jobba med, hur länge,
vad som ska göras och när saker ska vara klart. Det står vilka mål vi jobbar
med och det står när och hur examinationen går till samt vilket material som
ingår i arbetsområdet/kursen/perioden. Dessa pedagogiska planeringar är grunden
för elevernas planering.
Veckan
inleds eller avslutas med att eleverna planerar sin vecka/nästkommande vecka i
pärmen.
Här
tar vi upp frågor som:
Vad gör vi i de olika ämnena?
Är det något prov?
Läxor?
Vad ska jag göra på min H-tid?
Hur lång tid uppskattar jag att det
tar att göra det jag måste?
Kan jag jobba ”före” i något?
Har jag något att ta igen?
Händer något schemabrytande?
Denna
planering signeras sedan av mentor. Här ska tilläggas att hela upplägget måste
ses som en process och ju yngre eleverna är desto mer styrning från mentor
krävs. Att handleda och fråga och ”ha koll” är otroligt viktigt så att vi inte
tappar bort elever. ”Jag är klar med allt” är inte så troligt... En annan bra
sak med planeringen är att föräldrar kan se och följa sitt barns lärprocess.
Frågor
som jag som mentor kan ställa när jag kollar av planeringarna:
Är
det verkligen rimligt att du ska jobba med matte hela passet? Orkar du det? Har
du inget annat du också måste prioritera? Är glosor något du tycker är viktig
att prioritera här? Behöver du hjälp med det? Det här skulle ju vara klart
förra veckan, hur kommer det sig att du gör det nu? Vad bra att du hade planerat att göra dina
engelskauppgifter regelbundet den här perioden för nu är du klar! Känner du att
du själv har koll på vad som gäller? När ska du ta igen NO:n du missade förra
veckan? Vi kan väl titta på det här ihop och lägga upp en plan som blir rimlig?
När
allt är planerat är det bara att köra igång!
Eleverna kommer till H-tiden med
det material som krävs utifrån planeringen och de jobbar enligt planering.
Lärarens roll blir annorlunda på H-tiden. Man blir handledare till sina elever. De jobbar med olika saker och en av de viktigaste sakerna de här passen är arbetsro! Ingen får störa sig själv eller någon annan.
Läraren handleder och ansvarar för att
eleverna kommer framåt och utnyttjar tiden väl. Det är inte en ”jag får göra
som jag vill-tid”, utan det är viktig och riktigt lektionstid och det måste man
vara tydlig med. En förutsättning för att det ska fungera är att rätt material
är med in och det får man öva och viktiggöra.
Som
mentor får man här en fantastisk chans att bygga relation med sina elever. Samtalen
man har med varje individ de här passen är ovärderliga. Vi jobbar med
strategier och testar oss fram. Samtalen kallar vi för Mentorssamtal och vi har
sådana samtal regelbundet. Ofta utgår vi från den utvärdering som eleverna gör
varje vecka i sina pärmar. ”Jag är nöjd med...” och ”Nästa vecka ska jag
förbättra...” Dessa samtal genererar en kommentar i pärmen. Kan vara både ris
och ros...helst ros. Föräldrarna signerar pärmen varje vecka. I pärmen kan även
ämneslärare skriva.
Målet
med att jobba så här är att medvetandegöra eleverna. Vad passar dig? Hur ska du
göra för att nå dit du vill? Vad vill du satsa på? Eleverna tränas också i att
själva ta ansvar för skolarbetet och de lär sig att tänka långsiktigt och
planera upp sitt arbete. De lär sig också att vi behöver jobba med olika saker
på olika sätt och de lär sig samarbete. De lär sig att hålla deadline, de lär
sig att ta med rätt material och hålla ordning på sina saker och de lär sig att
lära. Observera att jag skriver att "de lär sig"....återigen, det är en process på tre år. De KAN inte direkt och de behöver olika mycket stöd och olika länge.
Min erfarenhet är att eleverna uppskattar att
de fått jobba så här. De känner sig rustade för gymnasiet. De kan ta ansvar! De
känner sig själva!
Finns
det nackdelar med att jobba så här? Vad tror du?
///Ida
