Ett förslag på matristänk...

Jag arbetar mycket med matriser i svenska, för att tydliggöra mål och nivåer. Här är min senaste skapelse, gällande noveller. Jag tar gärna emot kritik och nytänkande. Är det här ett bra sätt att göra? Hur gör ni matriser? Hur tydliggör ni vad en viss nivå innebär?

Berättande text, novell

L Ä S F Ö R S T Å E L S E	Uppfyller inte kunskapsmålen	Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.	Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse.	Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
	Detta visar du genom....
		Att du förstår och kan redogöra för vad texten handlar om på ett övergripande plan.	Att du förstår och kan redogöra vad texten handlar om. Att du ser var och när texten utspelar sig. Att du kan se skillnad på olika textgenrer.	Att du förstår och ingående kan redogöra vad texten handlar om. Att du ser var och när texten utspelar sig. Att du kan se skillnad på olika textgenrer och även beskriva vad som skiljer dem åt.

B U D S K A P	Uppfyller inte kunskapsmålen	¨ Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.	Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.	Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
		Att du har förmågan att se vad författaren vill förmedla med sin text.	Att du har förmågan att se vad författaren vill förmedla med sin text, även om det inte är direkt uttalat i texten.	Att du har förmågan att se vad författaren vill förmedla med sin text, och att du kan resonera kring olika budskap som är dolda i texten.

S P R Å K L I G N O R M	Uppfyller inte kunskapsmålen	Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.	Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.	Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
	Detta visar du genom att...
		Att du skriver en sammanhängade text. Att du i de flesta fall använder gällande skrivregler. Att du inte gör stavfel som stör förståelsen.	Att du skriver en text med tydlig röd tråd. Att du kan använda skrivregler på ett bra sätt. Att du enbart gör ett fåtal stavfel. Att du använder ord som passar in i texttypen.	Att du använder dig av en avancerad och välvald disposition i texten. Att du obehindrat använder dig av skrivregler och stavar korrekt. Att du använder ord och uttryck som är väl anpassade till texttypen.

G E S T A L T N I N G	Uppfyller inte kunskapsmålen	De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.	De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.	De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.
	Detta visar du genom att.....
		Texten är begriplig och redovisar händelser mer än upplevelser. Texten innehåller enkla gestaltande beskrivningar. Texten är huvudsakligen anpassad efter novellens  typiska uppbyggnad.	Texten är begriplig och förmedlar upplevelser och reflekterar kring dem. Texten innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar Texten är väl anpassad efter novellens typiska uppbyggnad.	Texten är väl utvecklad och förmedlar, värderar och tolkar upplevelser. Texten innehåller väl utvecklade gestaltande beskrivningar Texten är mycket väl anpassad efter novellens typiska uppbyggnad.

R E S P O N S	Uppfyller inte kunskapsmålen	Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt	Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.	Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
	Detta visar du genom att....
		Du kan ge respons på en annan elevs arbete och komma med förslag på förbättringar. Du visar att du själv kan ta till dig av respons och förändra och förbättra din text.	Du kan ge väl utvecklad respons på en annan elevs arbete och på ett tydligt sätt hjälpa till att förbättra texten. Du visar att du själv kan ta till dig av respons och förbättra din text.	Du kan ge väl utvecklad respons på en annan elevs arbete och på ett tydligt sätt hjälpa till att förbättra texten. Du visar att du själv kan ta till dig av respons och förbättra din text.

Uppgift 3 - identifiera skolutvecklingsområde

Nu har jag verkligen kommit igång med uppgifterna i Digitala skollyftet, och börjar inse storheten i det. Den här veckan skulle vi identifiera ett skolutvecklingsområde, för att nästa vecka hitta former för att sjösätta det. Här kommer mitt bidrag till vecka 47 och 48.

Mitt skolutvecklingsområde
Jag vill hitta ett sätt att arbeta vidare med bedömning i svenska, både se andra texter och hur de har blivit bedömda, men också se vad man använder för bedömningverktyg. Själv är jag såld på matriser, och tycker det är tydligt för både eleverna och mig själv. Det här vill jag vara med och utveckla genom att skapa en textbank för att diskutera, rådfråga och jämföra. Jag vill också kunna diskutera möjligheten till andra former av formativ bedömning.

Sjösättning
Tillsammans med flera andra lärare har vi nu skapat en wiki, där vi kommer dela in texterna i olika årskurser och efter olika texttyper. Vi har diskuterat mycket kring upphovsrätt, om det är ok att lägga in texter på en låst sida och vi har fortfarande inte fått några helt klara besked.

Helt plötsligt blev mina arbetskamrater fantastiskt många fler!

Ärligt, jag bryr mig inte!

Jag funderar ofta över elever som inte orkar, inte vill och inte försöker. Vad beror det på? Och varför är det så svårt att få med sig vissa? Det känns som att vi missar något viktigt. De eleverna säger något till oss! Jag vill förtydliga att jag inte pratar om elever med NP-problematik eller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi eller adra kostaterade svårigheter, utan helt enkelt elever som har förmågan och har betyg, men inte viljan/orken/lusten.

Lust är en viktig faktor är man ska göra saker, oavsett vad det är och kan man en sak är det valigare att man hittar lusten. Eller kan det vara så att just för att man tycker att man kan det så infinner sig ite lusten? Måste allt man gör vara roligt? Klart att det vore ypperligt om det vore så, men vem har det så? Kan man lära sig att se att saker man gör nu blir bra senare?

Min utgångspunkt är att alla gör så gott de kan hela tiden och alltid efter den förmåga man har här och nu. Sen motsvarar det kanske inte alltid ens egen eller andras syn på vad "det bästa" är, men en elev som säger till mig:

-Ida, jag bryr mig ärligt inte om det här! Jag vill inte, jag orkar inte, jag tänker inte gör det och så det sista...VARFÖR ska jag göra det?

Den eleven behöver få svar! Eller i alla fall hjälp att fina mening här och nu som håller sig kvar mer och mer.

Jag tror inte på lösingen att plocka bort, anpassa svårighet eller göra en massa speciallösingar som egentligen hjälper eleven att fly från sitt problem.
  Jag tror på att ge eleven hjälp med struktur, ge mening, jobba med känslan att jobba i lite motvind och sedan klara av det. Jag tror på samtal och relatiosbyggande, men under förutsättig att man inte tappar sin lärarroll och vuxenroll i samtalen. Jag tror på återkoppling och positivt bemötande. Jag tror på att bygga självkänsla. Jag tror också att arbetslaget har en enad syn på detta så att eleven inte hittar en massa "kryphål" för då kan eleven fortsätta att fly. Konsekvent, men med proffsig kärlek!

Ett samarbete med föräldrara ser jag som en självklarhet här. Mycket viktigt och avgörande för att nå eleven är att nå föräldrara och enas om ett förhållningssätt. Öppna kort och ärliga kort! Positiv dialog utan skuldbeläggande! "Vi hjälps åt" ska vara känlsan!

Hur tänker andra i den här frågan?

///Ida

Flera moment i en kurs...kan det höja elevernas resultat?

Just nu håller vi på med Samhällskunskap och Geografi. Det är samhällsekonomi ihop med I-land och U-land som eleverna ska lära sig.

Upplägget i korthet:

1. Genomgångar där vi fokuserar på "basic" så man kan kalla det grundkurs eller bas.
2. Eleverna väljer individuellt ett I-land och ett U-land och syftet är att de ska bli "experter" på de länder de har valt. Detta har vi kallat för förberedelseuppgift. (här har de fått lite olika punkter av oss som de kan ha med, men vi har också i instruktionen skrivit att de får ha med mer än det vi gett tips på) Denna förberedelse har eleverna fått jobba med självständigt och till viss del på lektioner. Vi har varvat genomgång och arbete.
3. I mitten (ungefär) hade eleverna ett läxförhör på samhällsekonomiska begrepp som visar både förståelse för begreppen och förmågan att använda begreppen i ett sammanhang.
4. Kursen avslutas med en analys där eleverna utgår från sin förberedelse för att svara på frågorna. Här ska de visa att de kan använda sig av fakta för att se helhet och samband, men även att de kan för resonemang och komma med förslag på lösningar. Analysdelen görs helt och hållet på lektionstid och de får fem lektioner på sig att färdigställa den. I vårt fall har eleverna 120 minuter SO/vecka. (de minutrar du saknar använder vi till en pott av minutrar som kallas för H-tid och den tiden förvaltar eleven över själv på två -tre pass/vecka.) Materialet till analysen förvaras hos mig mellan lektionerna så vill man lägga till något så får man ha med sig det i huvudet.

Syftet med upplägget är att:

• Eleverna får visa sina förmågor på flera olika sätt i kursen. Tanken är att varje del bildar en helhet och det är helheten som bedöms.
• Eleverna får ta ansvar för att göra en förberedelse och växer med den uppgiften och de får möjlighet att fördjupa sig.
• Eleverna får en bra bas att utgå ifrån.
• Eleverna får söka fakta från flera olika källor och samtidigt granska dem och använda källkritiska begrepp.
• Eleverna får en chans att till varje analystillfälle läsa på om sina länder allt eftersom de känner att de behöver och kan därmed utveckla och förbättra sina analyser under arbetets gång.

Hittills har intresset varit stort och nu när vi den här veckan påbörjat analysdelen och man ser hur de sitter och jobbar järnet känns det som ett bra upplägg. Det ska bli spännande att få ta del av analyserna när de är klara och eftersom de förvaras hos mig får jag hela tiden en chans att tjyvkika lite under tiden och ge generella råd och tips till grupperna under tiden. Att hinna med detta underlättar den bedömning som väntar och det är en vinst för både eleverna och mig. De vill ha snabb återkoppling och jag vill inte ha en stor hög med arbeten precis i slutet av terminen! Win - Win!

///Ida

Varför gör jag som jag gör?

Jag har jobbat som lärare i tio år och det känns mäktigt att kunna säga det! Tio år! Det är ju länge ju! Visst borde jag kunna formulera i ord varför jag gör som jag gör? Efter att ha gått och klurat på den frågan ett tag nu gör jag ett försök att sätta ord på det.

Att bli lärare kändes självklart. Jag ville jobba med barn och ungdomar och eftersom de finns i skolan verkade det klokt att bli lärare. Barn och ungdomar finns ju lite överallt i samhället givetvis, men skolan lockade. Jag tror att det beror på att skolan alltid har varit en viktig plats för mig. Jag har, trots en del svårigheter, alltid tyckt om att gå i skolan. Jag är uppvuxen i en familj där socialt engagemang och öppenhet alltid har varit självklart så ingen i familjen blev förvånad över mitt val att bli lärare.

När valet väl var gjort satte jag genast upp tre mål:

1. Jag ska bli en bra lärare.
2. En lärare som eleverna minns på ett positivt sätt.
3. Jag ska vara en lärare som SER.

Grunden till mina mål är nog mina egna erfarenheter. Det var ju såna lärare jag själv tyckte om och som jag lärde mig bäst och mest hos. Det var det här jag värdesatte!

Jag valde att läsa SO 4-9 därför att de ämnena intresserar mig och de berör oss alla hela tiden. För att bli bra måste jag själv vara intresserad var min tanke.
Det jag dock lade ner hela min själ på var pedagogiken och metodiken. Jag läste varenda bok från pärm till pärm och uppgifterna gjordes med största engagemang. Det här ville jag bli duktig på! Det här är viktiga pusselbitar på vägen att nå mina mål!
Min utgångspunkt var, och är fortfarande, att det är mitt ansvar som lärare att se till att alla elever kommer till sin rätt och får den undervisning de behöver.
  Det finns massvis med modeller och metoder att välja mellan och varje elev har sin egen låskolv och jag ska finna rätt nyckel. Det innebär att jag måste ha koll på olika vägar, nya såväl som gamla, så att jag kan hitta nycklarna. Jag har tittat på andra. Tagit det jag tyckt varit bra och struntat i det som jag inte tyckt funkat, jag har varit helnöjd ibland och galet missnöjd ibland.
  Jag har värderat pedagogiska samtal med mer erfarna, mindre erfarna och andra yrkesgrupper inom skola högt. Oj! Vi kan verkligen lära av varandra och när vi gör det så gynnar det de vi jobbar för...eleverna!

Egentligen tänker jag att jag gör som jag gör för att jag är jag. Vi alla kan ju välja hur vi vill göra och en tanke är att om eleverna känner att jag är trygg med det vi gör och hur vi gör det så blir de också det. Jag har en tydlig tanke för mig själv om vad målen är för det jag gör och det tror jag att eleverna känner. Detta gäller både ämnesmässigt och ledarskapsmässigt.
  Jag har utvecklat och formulerat en tydlig yrkesroll för mig själv där jag jobbar med huvudet och känsla i hjärtat. Att jobba med känsla i magen, som jag brukar säga, det är mer skört för då blir relationen till eleverna beroende av mina privata/personliga känslor och det tror jag inte är bra för varken elever eller mig själv.

Erfarenhet är en annan orsak till varför jag gör som jag gör. Inte nödvändigtvis min egen även om den är en viktig grund utan även andras erfarenheter. Både skolmässiga, men även livserfarenhet. Mina erfarenheter av olika grupper, kollegor, rektorer, föräldrar, individer....ja människor i allmänhet i form av vänner och bekanta bär jag med mig och använder mig av aktivt när det behövs. Det är ju i mötet med andra vi utmanas och växer, förändras, omvärderar, lär oss och utvecklas. Vissa principer som man haft ändras eller formas till, medan andra tillkommer!

Innan jag avslutar vill jag lägga till att jag gör som jag gör för att jag vill klara det! Jag vill nå mina tre mål! Den dagen mina mål inte är viktiga för mig längre får jag forma nya eller hitta ett annat jobb. Elever förtjänar mina tre mål!

Mina lärandemål - hur ger vi sammanhang?

Jag vill skapa ett sammanhang i min undervisning, där man tydligt kan se strukturen i lektionerna. Att det finns en inledning och en avslutning. Att eleven vet vad som kommer härnäst. Att eleven vet vad de har klarat och, självklart, var de är just nu.
Jag behöver hjälp med att se vilka verktyg som är användbara, och faktiskt vilka som INTE är det. Jag tror nämligen att man ska använda verktyg där man ser någon nytta med dem. Där de inte är till någon hjälp eller tillför något vill jag inte heller använda dem. Jag skulle vilja ha möjligheter att dokumentera och och följa elevernas utveckling digitalt. Finns det någon som jobbar så, hur isåfall? Jag vill gärna ha kontakt med lärare i svenska och sva med samma funderingar, och självklart även med de som har provat och vill dela med sig av sina erfarenheter. Mitt mål i kursen är alltså:

- Sätt att koppla LGR11:s kursmål till verkligheten, via matriser eller digitalt? Om digitalt, hur?
- Formativ bedömning, hur gör ni? Vill ha tips på nya idéer och tänk.

Bedömning för lärande

Jag har snöat in på begreppet bedömning, vad vi gör och hur vi gör det. Men, viktigast av allt. VARFÖR vi gör det. Jag har lämnat detta ämne ganska oreflekterat under en stor del av mitt lärarliv. Prov - rätta- sätt betyg. Plötsligt inser jag att det är ju något som är helt åt skogen med det synsättet. Det lämnar faktiskt inget åt utveckling, istället blir det en "färdig bedömning" som eleverna inte har haft insikt i och inte någon verklig möjlighet att påverka förrän det är för sent! Nu har jag ändrat mitt arbetssätt radikalt, och därför är mitt lärmål i #digitalaskollyftet att göra lärandet tydligt för eleverna. Det tänker jag att jag gör på följande sätt idag:

1. Matriser kopplade till betygsnivåer, samt en tydlig förklaring om vad som menas på varje nivå.

2. Autentiska elevtexter på olika betygsnivåer, samt diskussioner med elever om varför texter har fått ett visst betyg. Vad finns? Vad finns inte?

3. Formulera mål för varje lektion, kopplat till matrisnivåerna.

4. Hålla matriserna ständigt aktuella genom arbetsområdet, för att tydliggöra vad vi arbetar med, varför och hur det kommer bedömas.

5. IUP-mappar, där elevernas arbeten samt ifyllda matriser sparas under tre år. Detta för att de själva ska se sina förbättringar, men även för att göra nästa arbete ett snäpp bättre. För mig som lärare är detta ultimat vid betygssättning. Allt finns där.

Jag tar väldigt gärna emot tankar och funderingar, kritik och förslag på förbättringar!

Världens bästa jobb

När någon säger till mig: "Varför är du lärare egentligen, det måste ju vara hemskt...." Då tänker jag att jag faktiskt inte orkar svara. Uppriktigt och ärligt. Jag vet inte vart människor har fått uppfattningen ifrån att skolan (och speciellt då högstadiet) är ett ställe där det dagligen förekommer slagsmål och våld, mobbning och kränkningar. På alla skolor. Överallt. Jämt. Eller... kan det vara så här?:
När jag kommer till jobbet blir jag stoppad i korridoren av en elev som vill visa mig en bok som de läste igår. "Den måste du läsa Malin!". Jag går vidare och två elever ropar "Hej Malin" och jag får en kram. I mitt arbetsrum ligger (visserligen många, men ändå) analyser av böcker som visar att de har under de tre år jag haft dem utvecklats både språkligt och i tanken. Går till första lektionen där 23 elever sitter och arbetar med sina egna planeringar, tyst och lugnt. Efter lektionen stannar ett par tjejer kvar och ber mig läsa deras arbeten i NO ur "språkperspektiv". Nästa lektion handlar om reklam ur etik- och genusperspektiv. Vi tittar på olika reklamfilmer, diskuterar högt och lågt, skrattar och vågar.
På rasten har jag lite tid över och går och sätter mig i Uppis, kör ett parti biljard och pratar. Så här ser en dag ut för mig som lärare. Visst, vi har mycket att göra, visst, eleverna är ibland intensiva, visst, ibland hinner jag inte med att äta min lunch. Och självklart, det finns mindre bra lektioner och dagar... MEN! Jag tror ändå att jag har världens bästa jobb! Så det så!