Igår blev jag knäckt! Idag gick det över! (Skönt när det vänder snabbt!)
Har sett processen, har sett hur de har slitit och har hört dem båda säga "jag fattar äntligen" och jag bara VET att det finns kunskap inom dem båda!
Tanke/Syfte: Jag vill ge dem en chans att visa för sig själva och för mig INNAN provet att de faktiskt HAR kunskap för att höja självkänslan som jag vet är ett hinder vid prov.
Hur?: Bara vi tre i ett informellt "förhör" där man antingen skriftligt eller muntligt fick visa vad man kan och att man är md i matchen så här långt.
Min tanke var givetvis att dessa två elever skulle växa och känna att de hade koll, men det blev en totalflopp!!! Båda två blev stressade och pressade och kunde inte förmedla något av det de kan.
Hem och tänka, vara bitter, gräma sig, fundera och fundera på vad som gick snett! Ringa Malin och kolla hur vi ska göra! Sova på saken efter att vi gjort en plan som känns bra!
Idag var det nya tag. Malin med i salen. Tjejerna har fått en chans att repetera ihop med henne och nu skulle de få en tankekarta att utgå ifrån och sedan skriva ner sin kunskap. Malin fick stränga order om att inte "hjälpa till för mycket". De måste visa att de kan för att känna att de kan!
Resultat: De känner att de kan (även om den ena egentligen ville visa mer än vad hon gjorde nu), jag har sett att de kan, Malin och jag får koll på att vårt arbetssätt ger resultat och det viktigaste av allt; eleverna känner att de får visa sina kunskaper på flera olika sätt och de vet att vi inte ger oss förrän vi hittat sättet som passar dem bäst!
Malins tillägg: Ja, det är tufft när man VET att kunskapen finns där, men man inte får fram den! Jag fick också en utmaning - att inte hjälpa till, tipsa och ge ledtrådar! Imorgon gör vi en lång text med egna ord kring kriget, och nästa vecka har de prov!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar