Vilka är vi?

Vi är två lärare på Berzeliusskolans högstadium i Linköping som har bestämt oss för att arbeta för att förändra och förbättra vår pedagogik och vårt arbetssätt. Detta gör vi främst genom att samarbeta kring eleverna och i våra ämnen. Vi försöker se beröringspunkter i ämnena och arbeta för att eleverna ska se större sammanhang i undervisningen. Här kan du läsa mer om oss och vårt arbete för att skapa bra förutsättningar för eleverna.

fredag 6 september 2013

Viktiga verktyg!

Det är så underbart när elever, utan att veta om det, ger bekräftelse på att det man jobbar hårt med att få dem att förstå äntligen har gått in! Någon gång i nian kommer den bekräftelsen. (ibland tidigare givetvis, men på ett lite annat sätt i nian för både eleverna och jag vet att tiden snart är slut)

"Hur orkar du med oss egentligen? Man måste ha tålamod för att vara lärare va? Vi lyssnar ju inte jämt!"
"Vilken tur att du har lärt mig det här!"
"Jag fattar hur jag ska planera för att hinna."
"Nu vet jag hur jag ska göra för att klara av det här."
"Kommer du sakna oss när vi slutar?"
"När jag gick i sjuan var jag ju jättejobbig...hade inte orkat med mig själv ens, men ni bryr er på riktigt känns det som!"

Man kan tycka att det är synd att det kommer så sent eftersom det snart är dags för dem att lämna oss, man får liksom njuta så kort tid! Samtidigt är det så härligt när insikterna haglar och känslan av att de är rustade för nästa steg, gymnasiet, infinner sig! De är redo!

Varje vecka har jag mentorssamtal med mina elever. Utgångspunkten är deras egen veckoutvärdering som de gör i sina planeringspärmar. Där skriver de om något de är nöjda med under veckan som varit och något de kan tänka på att förbättra till nästa vecka. Detta är en process som är otrolig att följa! Eleverna är kloka och vill framåt och det märks i deras utvärderingar. Samtalen är olika långa och ibland mer informella än formella. De får en kommentar av mig som mentor som även föräldrarna tar del av.
  Dessa samtal är viktiga för mig när jag ska skapa mig en relation med mina mentorselever och de hjälper mig att individualisera. Deras utvärderingar handlar om allt från rena kunskapsmål till mer sociala mål. Eleverna ger mig en inblick i vad som är viktigast för dem just nu och det är värdefullt. På en treårsperiod hinner vi igenom en hel del och vi lär oss att se mönster och vi jobbar med utmaningar och strategier för att nå högre och längre både kunskapsmässigt och socialt.
  Jag upplever också att eleverna värdesätter samtalen. De frågar efter dem och är engagerade i dem. De vill ha dem! Min tanke är att de tycker om att bli sedda och lyssnade på.

Kunskapskrav och centralt innehåll i all ära, men min fasta övertygelse är att jag aldrig når dit utan relation till var och en av mina elever så därför är mentorssamtalen ett av mina viktigaste verktyg.

Ett annat viktig verktyg är relationen till mina elevers föräldrar....fast det blir ett annat inlägg en annan dag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar