Vilka är vi?

Vi är två lärare på Berzeliusskolans högstadium i Linköping som har bestämt oss för att arbeta för att förändra och förbättra vår pedagogik och vårt arbetssätt. Detta gör vi främst genom att samarbeta kring eleverna och i våra ämnen. Vi försöker se beröringspunkter i ämnena och arbeta för att eleverna ska se större sammanhang i undervisningen. Här kan du läsa mer om oss och vårt arbete för att skapa bra förutsättningar för eleverna.

tisdag 3 september 2013

Hur får man alla delar att smälta samman till en helhet?

En viktig förmåga i alla fyra SO-ämnena är att kunna se helheter och se hur saker påverkar varandra. Just nu är det historia vi håller på med. I slutet på år 8 läste vi om 1:a Världskriget och nu har vi inlett år 9 med mellankrigstid. Jag vill att eleverna ska se hur allt hör ihop och hur det kommer sig att det 2:a Världskriget bröt ut trots att man efter det första var överens om att man inte ville vara med om något liknande igen!

Eleverna har i uppgift att svara på instuderingsfrågor. Man kan tänka mycket kring dessa frågor som finns i böcker, men för mig är de en grund som jag vill att eleverna ska använda för att bygga vidare på. Jag vill att de svarar med hela och fullständiga meningar och jag vill att de svarar så att det framgår av svaret var frågan var.

Fråga: Vad menas med den galopperande inflationen?
Svar: Den galopperande inflationen innebar att...
Detta hände i....
Konsekvensen blev...

Jag vill komma bort från korta svar utan reflektion och då blir instuderingsfrågorna ett bra underlag i diskussionen med eleverna.

För att sedan ytterligare ge eleverna en känsla av helhet och visa hur allt hör ihop och påverkar varandra gjorde vi en gemensam tankekarta. I mitten skrev vi 1919-1938 och sedan hade jag fyra större rubriker; Versaillesfreden, Det politiska och ekonomiska läget i Europa, Ideologier och USA-Börskraschen. Där efter gick vi igenom varje punkt och tittade på hur de hörde ihop. Eleverna kunde känna igen en hel del eftersomde hade förkunskaper via instuderingsfrågorna och texten i boken. Här var det också viktigt att använda de begrepp som hör till kursen så att eleverna känner sig trygga med dem. I svenskan har eleverna fått ord som även passar till SO-kursen och när de satt och jobbade med orden var det en elev som utbrast:

"-Men det här har vi ju gjort på SO:n! Får man skriva svaret utan att slå upp det om man redan kan ordet?"

Jag blir både glad och lite matt när en elev frågar så! Glad, för att eleven visar att hen kan tillämpa kunskaper på olika ställen och själv märker att hen kan. Matt, för att vi inte har kommit längre i att ge eleverna känslan av att alla ämnen hör ihop. Det blev tydligt att svenska är svenska och SO är SO. Att samma ord förekommer på olika ställen och i olika sammanhang inte ger en given förståelse. Ett ord som jag kan på historialektionen måste jag använda ordbok för att förstå när jag har svenska. Samarbetet men svenskan ger eleverna insikt i detta och det blev en bra diskussion med eleven i fråga.

Mitt nästa steg för att skapa helhet är att visa eleverna en dokumentär om Hitlers väg till makten. Dokumentären "Hitlers uppgång och fall" visar just det vi har pratat om och även om språket inte på något sätt är tillrättalagt för elever i år 9 så visar den tydligt hur de vi lyft fram på tankekartan leder fram till själva krigsutbrottet. Det jag gillar med dokumentären är att den passar både till att befästa grunden, men också ger möjlighet till fördjupning.

En elev skrev i sin utvärdering:

"SO är faktiskt kul när man förstår"

Jag vill att de ska förstå och jag vill att de ska känna att de kan använda sina kunskaper. Att kunna massa fakta är visserligen inte fy skam, men att faktiskt kunna använda sina kunskaper gör att man växer som individ!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar